Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur patienter och behandlare ser på vad som leder till ett bruk alternativt missbruk av anabola androgena steroider, AAS. Uppsatsen har en kvalitativ, fenomenografisk ansats. Ostrukturerade intervjuer genomfördes med fem patienter och tre behandlare vid Beroendecentrum i Örebro. Materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Sju teman utkristalliserade sig som resultat; Samhälle, Uppväxt, Socialt umgänge, Psykologiska sårbarheter, Attityder, Kroppsbild och Övrigt.

Anabola androgena steroider (AAS) är en substans som påverkar kroppen både fysiskt och psykiskt. Såväl innehav som bruk av AAS är brottsligt. Preparatet ger flertalet bieffekter som förutom brukaren även skadar andra individer och samhället i stort. För att förhindra att människor skadas och genomföra ett förebyggande preventionsarbete måste det finnas kunskap om fenomenet, därför genomförs denna studie. Syftet är att få en överblick av dagens forskning rörande vem som använder anabola androgena steroider, varför de använder substansen samt i hur stor utsträckning det förekommer i Sverige.

Testosteron/ Anabola steroider är kroppens kraftigaste uppbyggande hormon. Som läkemedel utnyttjas dessa effekter i mycket liten utsträckning idag. Syftet med studien var att kritiskt granska den vetenskapliga litteraturen om användningen av testosteron/ Anabola steroiders effekter vid rehabilitering av sjukdomstillstånd/ skada. En sytematisk översikt av litteraturen genomfördes. 18 RCT-studier uppfyllde inklusionskriterierna och granskades kritiskt enligt PEDro-scale.

Denna kvalitativa studie handlar om några behandlares upplevelser och erfarenheter kring vilka personer som hamnar i missbruk av anabola androgena steroider(AAS). Den belyser även vilken behanding som finns för problematiken. För att erhålla empiri används semistrukturerade intervjuer på fyra personer som arbetar med behandling av AAS. Resultatet visar att man kan kategorisera AAS-användare i tre olika grupper. När klienter kommer till behandling är det viktigt att man ser till helhetsbilden och att man ser varje individ för sig.

The aim of this study was to explore and try to understand the subject of AnabolicAndrogenic Steroids (AAS) from the users own perspective. Four qualitativeinterviews with former AAS-users was carried out to find out why the informantsstarted and continued to use AAS, and what benefits and disadvantages theyexperienced in relation to their use of AAS. Two of the interviews were conductedby telephone, and the other two in person. One of our main results was that maleusers of AAS in our study tried to attain a higher status in society, which we haveexplained with Connells theory about Hegemonic Masculinity. The two othertheories used in the study are Erving Goffmans Stigma Theory and SystemTheory.

There is little knowledge about abuse of anabolic androgenic steroids (AAS) in Sweden. Thispaper aims to explore, from a discourse psychological angle, how persons with experience ofanabolic androgenic steroids (AAS) construct there identities.The theory and method used as a frame for the paper is discursive psychology, depending on thefocus in the paper of human beings use of language in the construction of identities. Forcollection of data interviews were made. The six respondents al had experience of use of AAS.The interviews illustrated how users of AAS speak about AAS, and create there identity, inrelation to AAS. In the interpretation of data we used two different tools, used by discursivepsychologists, interpretative repertoires and subject positions.

Doping bland professionella idrottare är ett välkänt faktum sen många år tillbaka och många anser att det började i östtyskland då just detta land har många och svårslagna rekord inom olika prestations idrotter.Men hur ser samhället på personer som dopar sig i form av ett moderniserat samhälle som ställe större krav på individen att se framgångsrik ut och att hålla ett attraktivt och till utseende frisk och vältränad kropp.Skall man anse att det är ok så länge en person inte lider bieffekter av det utåt sett utan att det bara är personens kropp som lider inombord men utåt sett ser väldigt frisk ut.En stor del av Steroidanvändarna brukar det manliga könshormonet testosteron i avsevärt högre doser än det normala, många gånger upp till 100dubbla. Testosteron som i höga doser får kroppen att utveckla symptomer så som acne, vätskeansamlingar.Jag har valt att leta på internet efter information om hur man kan få tag i olika preparat samt hur man skall gå till väga för att komma vidare med själva användandet av steroider. Internet är ett väldigt öppet forum för brukarna och det diskuteras väldigt öppet om råd vad gällande preparat samt hur själva användandet skall ske. Den fakta jag fått fram tyder på att doping är väldigt utspritt och att det är väldigt vanligt på gymmen runt om i städerna i Sverige och att det är väldigt enkelt att få tag på för den som vill och har tillgång till internet..

AAS (Anabola Androgena Steroider) vållar stora problem i samhället. Det har visat sig att det är många personer utan någon direkt anknytning till idrotten som missbrukar AAS samtidigt som det finns en stark koppling till styrketräning. Missbruket kan leda till personlighetsförändringar såsom ökad aggressivitet och man kan se samband mellan AAS och besinningslösa våldsbrott. 1999 kriminaliserades det egna bruket av dopningsmedel men det är få som känner till detta såväl inom polisen, idrotten och samhället i övrigt. Polisen har genom kriminaliseringen fått ökade möjligheter att arbeta mot dopning men det är fortfarande få personer som blir lagförda för brott mot dopningslagen.

Patienter som långtidsmedicinerar följer ofta inte sina läkemedelsordinationer. Följden kan bli ökad sjuklighet och ökade kostnader inom sjukvården. Detta problem är också känt vid medicinering mot obstruktiva sjukdomar som astma och kol. Syftet med denna studie har varit att studera följsamheten till läkemedel som används mot obstruktiva lungsjukdomar för åldersgruppen 20 till 29 år. Data till studien hämtades från den s.k.

The key purpose of this research has been trying to understand, and study how assyrian/syriac youth create their identity under the influence of two or several different cultures. We have also looked upon how different factors such as history, religion, language, family and school play a role in the youths identity development.We have used a qualitative method in our study where we have interviewed six assyrian/syriac youth. Because of their Christian faith the assyrian/syriac group has been forced to migrate from their countries to different parts around the world. In the new countries the group has been forced to create and live in a diasporaculture. The city Södertälje in Sweden has developed to become a metropole for this ethnic group where they have founded a substantial diasporaculture.

Doping är ett vitt begrepp och omfattar en hel del olika illegala preparat. Det som i idrottens regelverk anses vara doping är betydligt mer omfattande än vad som enligt lag anses vara doping. Vi har i vår rapport främst främst valt att belysa problematiken kring AAS i samhället. AAS står för anabola androgena steroider. Preparaten togs fram i slutet av 30-talet i medicinskt syfte, men i dag används AAS främst som dopingpreparat.

AbstractTitle: Anabolic Androgenic Steroids ? An analysis of how AAS is portrayed in Swedish media.Author: Jens SundénTutor: Philip LalanderKeywords: AAS, Anabolic steroids, social problems, media, drug abuse, genderThe purpose of this study was to investigate how Anabolic Androgenic Steroids (AAS) are portrayed and described in the media, how AAS is constructed as a social problem, and how society in a social context uses knowledge and power for disciplinary and educational means. The study is based on the perception of AAS as a constructed social problem and analyzes the discourses surrounding AAS depicted in three Swedish newspapers. The sample was prepared on the basis that it represents different aspects of daily Swedish press. The method used in the paper is a discourse analysis with social constructivism and gender as theoretical tools used to analyze the sample material.

Min studie har haft sin utgångspunkt i att undersöka vilket förhållande idrottsutövarna, svenska samhället samt idrottsintressenter hade till doping, under 70-talet, innan dopingdebatten och dopingmotståndet kom igång på allvar. Jag har som syfte med min studie att belysa attitydförändringen till doping som skedde under detta decennium i Sverige. Studieresultatet är grundat på de intervjuer som jag utfört samt den litteraturstudie som ligger till grund för min kunskapsbakgrund. Eftersom mina intervjupersoner var utspridda runt om i Sverige valde jag att göra telefonintervjuer. För att få ett brett svarsresultat valde jag att intervjua en före detta idrottsutövare, en idrottsfilosof, en idrottskrönikör samt en aktiv verksamhetsperson vid antidopingrörelsen.

Syftet med studien att skildra hur idrottslärare undervisar om doping och hur dessa lärare uppfattar kunskapskravet gällande doping angivet i gymnasieskolans läroplan. Frågeställningarna i studien behandlar hur två lärare skildrar att de undervisar om doping och hur de uppfattar kunskapskravet angivet i gymnasieskolans läroplan. Undersökningssättet har varit semistrukturerad intervjumetod. I studien framkommer att lärarna undervisar om doping inom idrott och hälsa som en del av kost eller ANT- undervisning. Lärarna anser att kunskapskravet i dopingundervisningen är komplext och tycker att kunskapskravet behöver bli mera tydligt.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva förekomst och belysa vilka riskfaktorer som bidrar till att män utvecklar ätstörningar samt att beskriva hur dessa kan se ut. Kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar användes för att genomföra denna litteraturstudie. Resultatet visar att det är svårt att veta hur många män som lider av ätstörningsproblematik eftersom området fortfarande är sparsamt utforskat och att prevalensen visar sig vara väldigt olika i olika studier. Ångest och depression och andra affektiva störningar är ofta sammankopplat med ätstörningar men om det är en riskfaktor eller ett symtom är svårt att veta. Grupptryck och massmediala faktorer kan bidra till utvecklandet av ätstörningar hos män, men press från vänner har visat sig vara en större riskfaktor än press från media.